jag vände på steken kan man säga

På väg till träningen var jag så trött att jag knappt orkade gå av bussen. Men så glad jag är för att jag ryckte upp mej och valde att bli pigg för träningen var superkul!

Vi fick köra hinderbana i 8×2 minuter (skitjobbigt, men skitkul!) och sen avslutade vi med en volleybollmatch. Mitt lag vann och jag tog allt super-seriöst, som alltid när det gäller spel. Är det tävling så är det!

Efter träningen skrev jag på kontraktet och det är nu helt officiellt att jag kommer spela i Allsvenskan med Hallby nästa år. Är sjukt taggad och tycker att det ska bli riktigt kul att möta massa lag jag sällan eller aldrig mött på seniornivå. Nu längtar jag till september.

Men först längtar jag till i morgon för då kommer pappa och Marianne och hälsar på. Lycka! Även Matilda kommer redan i morgon. Hon ska hjälpa mej med smyckesförsäljningen på lördag. Härligt med fina vänner som ställer upp!

Nu ska jag hem till kaoset. Det ska faktiskt också bli kul. Kaos och kärlek finns det gott om i vårt hus.

 

20120531-204213.jpg

über-effektiv

I dag har jag gjort mycket. Väldigt mycket. Men något jag inte gjort var att åka in till Jönköping för att träna. Jag har haft så mycket att göra att jag fick köra träningen här hemma istället och det var kräk-jobbigt, I tell you. 6×900 meter, där jag ville ge upp efter två och fick världens vidrigaste håll på sista, men kubbade mej igenom allihop. Bra, Maria!

 

Efteråt såg jag ut så här. Trodde att min mjälte hade brustit. Notera färgen!

 

Tidigare åkte jag moppe ner på byn för att hämta lite paket. Då var jag snygg i hjälm. Hej kindben!

 

I ett av paketen låg de sjukt snygga t-shirtarna jag beställt åt oss, som vi ska springa Å-Varvet i 16 juni. Kul!

20120530-213544.jpg

Efter de kräk-jobbiga intervallerna gick vi till svärföräldrarna för att äta middag och då såg jag ut så här. Notera ansiktsfärgen!

20120530-213653.jpg

ÄT DEN! (Fredrik Backman hade varit stolt över mej denna kväll.)

20120530-213712.jpg

Go unge. ❤

Och nu är jag så trött att jag dör ihjäl mej snart. Fy.

det är redan onsdag

Han sitter så duktigt nu. Leker för sej själv. Åh, mitt hjärta.

God morgon på er!

I dag blev det en aningen tidigare morgon än i går. 05:50 började lill-chefen snacka borta i sitt rum. Jag sparkade upp Vikto, som ändå skulle gå upp kort efteråt, och så fick han ge honom välling och få honom att somna om. Ja. Vikto gav alltså Aston välling, om där nu uppstod någon förvirring. Dock sov han inte så väldigt länge till. 07:05 var det dags att starta dagen. Men ja. Helt okej ändå, tycker jag. (Mina ögon håller inte med.)

Nu har vi varit uppe i ett par timmar. Aste-Baste har lekt, slagit i huvudet en gång, gråtit, kollat på sånger på youtube, blivit glad igen, ätit gröt och slutligen somnat om. Så nu ska jag få lite gjort här hemma.

Hörs senare! Peace.

man måste ju börja någonstans

20120529-170603.jpg

När jag satte mej på bussen mot Jönköping var jag trött som ett as och hade världens huvudvärk. Efter några minuters buss-slumrande är huvudvärken borta, men trött som ett as-känslan består. Men den får jag väl träna bort istället då.

Känner mej taggad när jag tänker på försäsongsträningen, på ett sätt jag aldrig gjort förut. Försäsong, liksom. Förmodligen för att jag aldrig förut varit så här otränad i starten. Jag kommer ju verkligen märka resultat och det är så jäkla motiverande!

Tänk på det, ni som inte ”vågar” sätta igång och träna för att ni är så ”dåliga”. Det är ju ni som har störst förutsättningar att förbättra er och se resultat.

Heja!

på en tisdag i slutet av maj

Vi två i lördags.

Vilken bra natt vi har haft!

Sedan en vecka tillbaka får Aston välling som sista mål innan läggdags och det har resulterat i att han sover hela nätterna – underbart! I går kväll somnade han väl vid 22.30 och så hörde jag något litet grymtande i natt, men gick inte upp, och så minns jag att Vikto pussade på mej när han gick till jobbet vid halv sju eller så, men sen vaknade jag inte förrän Aston låg och snackade vid kvart över åtta. Och kvart över åtta, det är en helt jäkla okej tid att gå upp. Nöjd!

Nu har han just somnat igen och sover förhoppningsvis minst en timme. Nu är äntligen en tand på väg upp, som vi har väntat! Men det gör så klart ont på lilleman, så han är lite gnällig emellanåt.

Nu ska jag ringa Försäkringskassan och sen ska jag försöka hinna jobba lite. Herregud, halva dagen har ju flugit iväg för att vi sov så länge.

Tjo!

jag älskar er

Vet ni att jag är så lycklig att jag ibland blir livrädd? Att jag ibland tänker att jag knappt orkar med fler bra grejer, för att för varje bra grej kommer jag närmre en pissgrej, en hemsk grej? Att jag ibland känner att jag borde lämna allt och flytta ut i en hydda i skogen bara för att inte bry mej om någon och därför inte har någon eller något att förlora? Ingen som kan lämna mej, ingen som kan såra mej. Ingen som kan dö.

Jag är så fullkomligt livrädd för allt det hemska ibland att jag blir i det närmaste lamslagen.

Men så ser jag de där två tillsammans, världens två bästa pojkar. Jag ser min mamma och min pappa. Mina bröder. Mina svärföräldrar och min svägerska. Jag tänker på handbollen, på våren, på sommaren, till och med på hösten och vintern, och jag tänker att det är värt all rädsla i världen. Jag skulle kunna skita ner mej av rädsla varje dag för resten av mitt liv och det skulle ändå vara värt det.

Varje dag får de mej att le. Varje dag får de mej att känna mej som en värdefull människa och när jag känner mej som en värdefull människa vill jag inte lämna allt och flytta ut i en hydda i skogen.

Hemska saker kommer alltid att hända. Döden kommer alltid att drabba oss, det är det enda vi säkert vet på denna jord. Det sämsta jag kan göra är att se på livet som om det redan är förlorat. Det finns ingen som vinner mot döden i slutändan, nej, men så länge vi lever så kan vi väl ändå ta och leva till 110 jävla procent?

Nu kanske ni tror att jag ska dö eller så och det ska jag väl, som sagt, men inte nu. Inte vad jag vet i alla fall. Men man kan väl tänka på sånt här ändå, antar jag.

Och nu vill jag samla alla jag älskar, alla jag ens tycker om, och så vill jag bara titta var och en i ögonen och säga hur mycket jag uppskattar att de är en del av mitt liv. För det säger vi nog inte tillräckligt ofta, visst? Jag försöker, till de närmsta, men det kanske inte alltid når fram. Kanske är jag för pms-ig, kanske för ironisk. Jag skulle vilja samla alla och göra det på riktigt. Men rent praktiskt så går ju inte det alls. Så jag skriver detta inlägg istället. Och jag skriver så att alla kan se och kan läsa detta närhelst livet känns tråkigt eller jobbigt eller värdelöst, att jag uppskattar er, mina nära och kära. Ni är värdefulla för mej. Utan er är jag ingenting. Utan er kan jag lika gärna flytta ut i en hydda i skogen.

Och jag tycker faktiskt inte så värst bra om småkryp. (De finns i skogen.)

bäst under press

Fin-mamma och jag i Jönköping i går.

Goddagens!

I dag är det full rulle här i min lilla verkstad eftersom det nalkas Hjulafton och marknad i helgen.

Normalt gör jag ju alltid smycken på beställning, allt för att de ska vara så nya och fräscha som möjligt när kunderna får dem. Men nu måste jag alltså bygga upp värsta lagret till på lördag, så det jobbas på utav bara helvete här. Dessutom har jag fått massor med vanliga beställningar, så, ja. Det är bara att fläska på.

Nu väntar jag dock på posten, då jag förhoppningsvis får lite mer material, för det är en hel del som tagit slut. Så nu har jag passat på och ätit lunch ihop med min käre sambo, som ju är hemma och är pappaledig på måndagar.

Tyvärr ska det vara pissrövbajs-väder på lördag. Typ nio grader och regn. I juni. Jag bryr mej sällan om väder, men det gör andra människor. Och det är andra människor som ska köpa mina smycken. Det blir ju svårt om de inte är där due to skitväder. Ja, ja. Vi får väl se hur det blir.

Annars då? Bilen går bra?

alla mammors dag

Mitt livs första mors dag som mamma är över och jag kunde inte bett om något mer.

20120527-235909.jpg

Dagen startade med att jag fick världens finaste iPhone-skal. Mina kärlekar. ❤

20120528-000027.jpg

Vid 13-tiden åkte vi in till Jönköping och där mötte vi upp Viktos härliga familj för lunch på Twin.

20120528-000127.jpg

Aston sträckte stolt på sej inne på Twins uteservering. Oklart varför.

20120528-000245.jpg

Min älskade mamma och jag. Som hon ställt upp för oss i helgen. Ovärderligt!

20120528-000332.jpg

Vi åt lite glass nere på piren. Vattnet låg stilla och klarblått.

20120528-000415.jpg

Jag var extra-kär i min karl.

20120528-000456.jpg

Aston sov lite i sin vagn och var världssötast, som vanligt.

20120528-000532.jpg

Till sist drack vi lite kaffe och annat vid Bageriets brygga vid Munksjön. Underbart!

20120528-000622.jpg

Och sen skulle mamma åka hem. Det var jobbigt. Jag saknar henne redan.

20120528-000658.jpg

Väl hemma var Aston så här trött efter en lång dag och det är jag med nu.

Hörs i morgon. Puss!

vi fångar lite dagar här borta

Hej kära ni!

Tack till er som hört av er, både här och på sms och andra sätt. Ni är fina.

Vi har det bra. Mamma är här över helgen och hon har typ städat hela huset i dag. Jag försöker få henne att sluta, att bara sätta sej ner och ta det lugnt, men hon är som hon är. Lite skadad, men ändå världsbäst.

Om en stund ska vi grilla och sen ska vi naturligtvis kolla på Eurovision. Det antar jag att vi inte är ensamma om i kväll.

Hoppas att allt är väl med er. Massa kramar.

Två favoriter på fotbollsmatch i går kväll. ❤

ta någons hand

I dag har det hänt något fruktansvärt och ni som hängt med under mitt bloggliv eller känner mej privat vet att jag inte kan blogga runt saker och ting.

När det då, som i detta fallet, är något jag inte känner hör hemma på bloggen så är det svårt för mej att blogga alls. Allt annat känns liksom utan mening. Ovärdigt, liksom.

Så i kväll (och gärna varje dag, kväll och natt) tar vi och håller någon extra hårt i handen, kramar lite längre, ser djupare in i ögonen och så älskar vi varandra. Och vi älskar för de som inte längre har möjligheten.

Ta hand om varandra.

20120524-211211.jpg

Där uppe, ovan molnen.

vad har jag gett mej in på nu då?

Wohoo!

Jag blev just uppringd av en kvinna i en arrangörsgrupp här i Skillingaryd, de är i fullt sjå med att planera för Hjulafton (en lokal evenemangsdag i Skillingaryd och Vaggeryd) som går av stapeln nästa lördag, och undrade om jag var intresserad av att ha ett bord på torget, där de kommer låta ”lokala förmågor” visa upp och sälja sina produkter.

JA TACK.

Nu jävlar ska här jobbas. (Men inte mer än jag får för Försäkringskassan, naturligtvis.)

hur vi fortsatte vår dag

Ja, det här med bloggen. Jag vill inte be om ursäkt för jag bloggar ju liksom när jag har tid och känner för det, men nu vill jag faktiskt blogga mycket, jag hinner bara inte.

20120523-222323.jpg

I dag valde jag att se ut så här.

Långklänningen köpte jag på H&M i går och linnet köpte jag på Tommy Hilfiger när vi var i New York.

Så nu vet ni det.

20120523-222530.jpg

Jag och Aston var på BVC en sväng för han skulle på ett försenat sexmånaders-läkarbesök. Han var en A-bebis, som vanligt, och vägde nu 8550 g och mätte 70 cm. Ståtlig pajk!

På hemvägen gick vi förbi fin-gula-huset.

20120523-222802.jpg

Vi gick även förbi några maskrosor. Ganska många till och med. Jag valde att ta kort på just dessa. Jag gillar maskrosor.

20120523-222859.jpg

Vi gick ju även förbi ett av mina absoluta favorithus/trädgårdar. Älskar detta place!

20120523-222955.jpg

Vikto var med mej i hjärtat.

20120523-223308.jpg

Det var kanonväder och till och med Pingu och hans vänner låg och lapade sol.

20120523-223358.jpg

Väl hemma körde Aston lite fys med kroppen som redskap.

20120523-223433.jpg

Frida och hennes lilla A kom på besök och det var jag och Aston mycket glada över.

20120523-223851.jpg

När Frida och A åkt och Vikto kommit hem passade jag på och jobba lite. Gjorde ett nytt armband.

20120523-223958.jpg

Konstaterade att mitt skrivbord har gjort kaouz med sej själv.

20120523-224417.jpg

20120523-224434.jpg

20120523-224452.jpg

På kvällen sen var jag med svärmor och svägerskan hos våra grannar på ett inrednings-homeparty där jag inte skulle köpa något, men köpte massa.

De har det så vackert där att jag nästan dör.

20120523-224618.jpg

Sen avslutades kvällen med en Aston som var jättetrött och jättegladvaken på samma gång. Sötälsklingen.

Ja. Det var väl det.

quitting is not an option

Den här bilden tog jag förra veckan. Nu börjar magmusklerna  i alla fall skymtas igen. Yay!

God tisdag på er!

Som ni märkte så tog jag ledigt från bloggen i går. Först hade jag det gött och lugnt med de finaste jag vet, i den finaste staden jag vet, för att sedan ha det allt annat än skönt med ett hårt träningspass med mina lagkamrater i Hallby Dam.

Vi tränade uppe vid Hallbystugan och dess härliga omgivning i ett underbart vackert väder och efter en bilfärd från Götet som innehöll en olycka (inte vi) med tillhörande köer, ett stycke vägarbete med omdirigerad väg och en avstängd avfart hoppade jag ur bilen i farten hela två minuter för sent. Möjligt att jag får böter för det, vi får se.

Träningspasset såg ut så här;

Uppvärmning – 1000 meter i lagom takt.
Hopp i uppförsbacke, ca 20 m + 20 m sprint – 2 x mångsteg, 2 x skridskohopp, 2 x grodhopp.
Maxfart uppför brant och lång backe x 2 (DÖDEN).
Till sist – Intervaller. Vi skulle köra 8 x 500 meter, men det blev ”bara” 6 varv. Man kan säga att det räckte.

Själv var jag, som sej bör egentligen, alldeles slut efter backen och första varvet på intervallerna höll på att ta knäcken på mej fullständigt. Det svartnade för ögonen, jag kände inte mina ben, jag höll på och svimma och kräkas på samma gång. VIDRIGT. Andra varvet var nästan lika jobbigt och jag höll, på riktigt, på att börja grina. Men jag bet ihop och genomförde de sex varven och förbättrade varvtiden med mer än en halv minut från första till sista varvet. Quitting is not an option.

Som belöning för detta slit och en övervägande bra kost, med lågt kaloriintag, har jag i dag, för första gången sedan Aston föddes (och ett bra tag innan dess), gått under 80 kg. 79,9 stod vågen på och jag tog ett litet glädjeskutt. Nu har jag gått ner 28,1 kg och har 1,4 kg kvar till den vikt jag hade innan graviditeten. Jag är bra.

I kväll är det dags för träning igen, inomhus denna gång. Jag ska ha med mej Aston, för både jag och Vikto har träning och han har tagit Aston många gånger de senaste två veckorna.

Men först – en jääääkla massa jobb! Hej!

på mina bara knän

Jag gör aldrig sånt här. Men.

Snälla, snälla, snälla, snälla, snälla, älskade ni.

Kan ni inte vara världens sötaste och hjälpa min väns föräldrar att vinna en ommålning av sitt gamla hus? Klicka här och rösta, det tar max fem sekunder.

En god gärning har ju ingen dött av. ❤

åkaj

20120520-153928.jpg

Hallå ja!

Vi har det, som vanligt, väldigt fint i Göteborg! Jag, Aston, Vikto, mamma och lillebror tillbringar denna härliga försommardag nere vid kajen och kollar på båtar, pussas och njuter av finvädret.

Det blir inte mycket bättre än så här.

20120520-154227.jpg

20120520-154258.jpg