den smärtan

20131106-214657.jpg
Sugigt pissknä från helvetet.

Jag har nog aldrig haft så fullt upp i mitt liv som jag har nu.

Det är plugg och by airaM och handboll och vanligt jobb och så, just det, de där två kärlekarna i mitt liv, som sorgligt nog kommer i sista hand just nu. Usch, det känns så fel, men jag får trösta mig med att det är tillfälligt.

Denna vecka har det varit ovanligt många fars dag-beställningar och jag har fått jobba häcken av mig för att bli klar med allihop, vilket jag är nu. Heja mig! Kvar är dock en hel del annat och när jag då, som natten till i dag, jobbar natt så försvinner ju en stor del av dagen efteråt, så tiden bara flyger iväg.

Handbollen känns sorglig just nu, för min del. Mitt knä mår verkligen jättedåligt. Jag har ont precis hela tiden och jag försöker bita ihop, men ibland, som i kväll, hugger det till och knät bara ”försvinner” under mig och då går det inte att fejka sig frisk.

Jag inser ju så klart att jag är dum i huvudet som bara kör på, om än med lite vila. Jag är ju dum i huvudet på riktigt när det gäller skador. Kör alltid på tills det är precis omöjligt. Och nu, när jag är i slutet av min karriär och inte har något att förlora längre, så är det väl en sak. Men att jag gjorde så här som yngre, pressade kroppen till det yttersta. Det förstörde nog min karriär. Och det kan jag verkligen känna mig ledsen över. Att aldrig riktigt ha fått nå min fulla potential pga skador.

Att bita ihop är bra på många sätt. Men att vara en idiot är aldrig bra. Mitt råd till alla unga tjejer (och killar) som idrottar är att våga låta kroppen återhämta sig. Våga rehaba. Den tid ni ”förlorar” nu får ni tillbaka i slutet av er karriär i form av att den blir längre. Att inte kunna gå utan smärta eller ens sitta på huk, vid 28 års ålder… Det är inte kul. Jag ska inte säga att det inte varit värt det, men hade jag fått göra om hade jag gjort annorlunda.

Hej.

2 tankar om “den smärtan

  1. men du, jag är så sjukt impad av din vad det nu var för grej på instagram, där du gick ner på ett ben och så upp igen?!! jag kan knappt resa mig från hukande ställning just nu..med bägge benen! ha ha ha….not.
    ok, fick barn för 2,5 månad sen, men fasen vad otränad jag är nu alltså. är nog mer som en 50-åring i kroppen än 36 :/ så även om du har slitit hårt på din kropp tycker jag ändå att du verkar väldigt agil 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s