hat och kärlek

Vi förlorade i kväll. Igen. Ledde med bl.a. 11-7, men förlorar med 19-20. Vi måste kunna göra det bättre. Vilja mer, våga mer. Vi vågar ibland, men det måste gälla i 60 minuter.

Sen är det ju alltid domarnas fel när man förlorar, så klart. Men i kväll, det var det värsta jag varit med om. Domare med maktbegär och vilja att spela huvudroll är den värsta typen av domare och de förstörde vår kväll, punkt.

Jag mår så fruktansvärt dåligt över denna förlust. Jag mår alltid dåligt av förluster, men den här matchen var enormt viktig och vi tog noll poäng. Vi lägger ner så oerhört mycket tid och energi på denna idrott, jag lägger ner hela min själ och min kropp. Min kropp som snart inte längre bär mig. Det känns ovärdigt att det då ska bli så här.

Och folk får tycka att jag ska lugna mig eller whatever. Tyck det. Men då är det för att ni inte förstår hur mycket handbollen betyder för mig. Och förstår ni inte det så är det förmodligen för att ni inte älskar handboll lika mycket som jag. Och då kan ni aldrig döma mig.

Att älska att vinna är en sak. Att hata att förlora är en helt annan. Jag ger vad som helst (nästan) för att slippa förlora en enda match till. Det här är min sista säsong av mitt livs största passion och jag vill inte avsluta denna passion, denna kärlek, på det här sättet.

Det räcker nu.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s