varje liten sak

20140227-235309.jpg

Denna lilla vilde. Han ger mig allt jag behöver. Varje känsla, varje dag. Han är mitt elixir. Varje kväll tittar jag på honom när han sover, helt oförståendes till att det kan få plats så mycket liv i en så liten människa.

Jag älskar hans hår, hans fina tänder, hans knubbiga knän och muskulösa lår. Hans sätt att säga ”hjälpa”, som mer blir ”hjämpa” och att han tar mig i handen och säger ”Kem! Kem här, mamma.” när han vill visa mig något. Jag älskar att se honom dansa och smyga som en tiger, ja, till och med när han hoppar i soffan för att jävlas, jag älskar det också.

Han är en komplett liten person och jag hoppas att jag inte kommer förstöra honom. Jag vill guida honom rätt, men vad är rätt? Jag är ingen Gud. Jag kan väl bara leda honom så gott jag kan för att han ska hitta sina egna vägar.

Så länge de vägarna kantas utav glädje kan jag leva lycklig resten av mitt liv.

20140228-000102.jpg

Tack, Aston, för att just du kom och visade mig meningen med livet.

en stund i solen

I dag var jag och Aston ute lite efter dagis. Han ville inte gå in. Och jag inser att vi är alldeles för dåliga på att vara ute med honom. Lathet, skulle jag säga. Han vill inte ha vantar på sig och jag orkar inte ta fighten. Inne behövs inga vantar. Saken är klar.

Men i dag var det så pass varmt att vantar inte behövdes, så vi stannade ute en stund. Det var så värt det, för jag märkte att det gjorde honom gott och han blev bara jätteförbannad när vi skulle gå in, istället för avgrundsvrålsförbannad som annars när han inte får sin vilja igenom.

IMG_8068Att promenera på vår mur (och gärna även andras murar) är en favoritsysselsättning Aston har. Balansera omkring lite och sen hoppa ner. Hög tillfredsställelse på denna syssla.

IMG_8079Han är även bra på att traska in i våra grannars trädgårdar (fyra stycken blev det i dag) och i dag var vi fräcka nog att låna gungan lite. Det var en höjdare.

IMG_8087Kaninerna två hus bort fick också ett litet besök. Aston satte sig direkt på huk och plockade upp gräs för att mata med. Fantastiskt att han minns detta från i somras.

IMG_8089Härligt att se vårt hus från detta hållet, för det händer inte ofta under vinterhalvåret. Eventuellt kanske vi tar oss an att måla färdigt det i år med….

Nu ska jag fixa träningsprogram inför morgondagens PT-pass, sen är det bums i säng. Hej hej!

 

 

 

 

vänner och kunskap för livet

20140224-120918.jpg
Jag, Elin och Emelia på Kelly’s i lördags.

Ännu en PT-helg är över. Den femte av nio. Vilket alltså betyder att vi nu är mer än halvvägs, tjoho!

Den här utbildningen har hittills gett mig otroligt mycket. Kunskapsmässigt, så klart, men även socialt. Jag kan ärligt säga att jag funnit vänner för livet under den här tiden. (Precis vad jag behöver – fler vänner som bor många mil bort.) En riktigt härlig samling människor som alla bidrar på sitt sätt. Jag tycker om dem!

Det var kul att få komma till Stockholm med, jag bodde ju trots allt där i två år 2006-2008. Vi fick se Axelsons lokaler, träffa Stockholms-klassen, ha nya lärare, nya ämnen. Kanske den mest givande helgen hittills – inte bara sett till vad vi kommer använda som personliga tränare, utan i livet som medmänniskor. Föräldrar. Vänner.

Trött blir man, förstås. Speciellt när kvällarna nyttjas till att ha roligt också. Men nu är jag på fötter igen, redo för en ny vecka med handboll, PT-kunder, by airaM och mina älskade killar.

Kram på er!

20140224-121726.jpg
Här bodde vi i helgen.

vaken om natten och drömmer om dagen

Än en gång sitter jag här, vid datorn, mitt i natten. Eller i alla fall i början av natten.

Det börjar alltid med jobb, t.ex. med webshopen, eller med att göra träningsprogram åt PT-kunder, sen slutar det med att jag kollar igenom bilder, bloggen, andras bloggar, ser tillbaka. Minns. Det är det bästa med att ha en blogg. Det allra, allra bästa. Att jag kan gå tillbaka och se att ”ja, just det, då gjorde vi det här, vad fint det var”. Och det är ju även det dumma med att jag inte är lika aktiv längre. Men jag FÖRSÖKER.

Ja, jag gillar att ha många järn i elden. Får ångest av 7-16 varje dag, på samma jobb, år efter år. Kan verkligen få andnöd av tanken på det. Så jag tycker om by airaM och handbollen och PT-utbildningen och extrajobbet inom bemanning. Det gör jag verkligen. Iblaaaand kanske det känns lite virrigt bakom pannbenet bara. Som denna veckan. Min kropp har totalt gått under och jag kan inte riktigt veta om det beror på matchen i söndags (där jag blev totalt överkörd) eller om jag bara kör någon slags miniversion av att köra slut på sig själv. Oavsett så har jag tvingat mig själv att ta det lugnare denna vecka. Ingen handboll, t.ex. Bara två gympass hittills – i måndags och i dag (onsdag), sen blir det väl ett i morgon med. Sen är det ju PT-helg i Stockholm som gäller och då blir det inte mycket fysisk aktivitet, men desto mer psykisk. Så då gäller det att jag mår lite bättre än jag gör just nu.

Så det är lite med livet som insats som jag sitter här klockan 01.15, för Aston mår kanske inte helt bra och eventuellt blir det inget dagis för honom i morgon, vilket innebär full (nåja, nästan) fart från, ska vi säga 06.30, i morgon. Ja, det är ju bara ca ungefär fem timmar tills dess. Living on the edge….

Men så fastnar jag i iPhoto på datorn…

DSC_0323Hittar Aston när han badar hemma hos mamma och Charlie julhelgen 2012.

DSC_0262Hittar Charlie och Aston busandes, samma kväll som ovan.

DSC_0206Och en liten Aston på julafton 2012.

DSC_0177Sen hittar jag en bäst-Aston i ugglemössa från 15:e december 2012. En bild jag inte ens minns att jag sett förut.

DSC_0159Jag hittar denna vackra bild på hur en riktig vinter ska se ut.

DSC_0124Och så denna på när Frida fotar Aston och det blev bl.a. till denna fina;

IMG_0028

Så vet ni vad? Det är nog inte så dumt med natten ändå.

Hej.

att göra det bästa av dagen

20140219-164205.jpg
Status på mig i går kväll innan läggdags. Svullen och ond mensmage.

20140219-164259.jpg
Status på mig i morse 07.20. På gymmet redo för cykel + axel-bröstpass.

Detta trots en rätt jobbig natt där jag först hade extremt svårt att somna pga smärta i nacke och rygg och när jag väl lyckades kom Aston intraskandes, runt 02.20, och låg sen och hostade i en halvtimme innan Vikto tog Aston med sig och tillbringade resten av natten på soffan.

Upp vid 06 och iväg med Aston till dagis och Vikto till jobbet och iväg till gymmet då, där jag lyckades få till ett bra pass med lite personbästa här och där. Dock är nacke och övre rygg rätt kass efter läkarbesök i går där det trycktes och drogs i alla möjliga riktningar.

Tydligen har jag skador på 4-5 st revbensleder i ryggraden efter en smäll jag fick mot Partille i slutet av november och det har inte läkt än. Så klart. Eftersom jag inte vilat något. Nu vilar jag i alla fall från handboll denna veckan eftersom jag inte ska spela på lördag, men lite gym blir det ju i alla fall.

På eftermiddagen körde jag PT-pass igen med en så grym tjej. Fan, vad hon kämpar. En riktig inspiration. Hon slog också personbästa i dag, så det var en bra dag för oss båda.

Märkligt nog hade jag feber mitt på dagen, men nu är den borta? Tänker dock inte klaga på det, bara lite konstigt.

20140219-165440.jpg

Nu är Vikto ute och springer medan jag tar igen mig lite i soffan framför herrarnas curlingsemifinal i OS. Aston sitter bredvid och spelar ord/bildspel på iPaden. Imponeras varje dag av hur mycket han kan för att bara vara två år. Skryt, skryt.

Hoppas att ni har en bra dag!

bara fyra månader

Gran Canaria, över nyårsafton 2012-2013.

DSC_0611

DSC_0529_2

DSC_0552_2

DSC_0778

IMG_7390Nu är det mindre än fyra månader kvar till vår efterlängtade resa till Mallorca, närmare bestämt Alcudia, med Viktos familj. Över midsommar blir det en härlig veckas all inclusive på Alcudia Pins med Bamse och hans vänner. Med tanke på att resan bokades redan i somras och vi redan längtat i över ett halvår förstår ni kanske varför fyra månader känns som ”bara”.

Det ska bli alldeles underbart.

 

hela vägen in

Det är ju skit med, att vi ska ha så svårt att knyta ihop säcken. Vet inte för vilken gång i ordningen det är som vi leder så gott som hela matchen för att sedan tappa greppet och förlora sista tio.

I dag var det borta mot OV Helsingborg som gällde. En kanoninsats bakåt, i typ 45 minuter, gjorde att vi ledde med 21-18 med ca tio kvar. Sen avslutar vi med 2-8 och allt är förgäves. Det känns så onödigt, så pissigt. Men egentligen inte orättvist, eftersom vi inte gör jobbet som krävs i slutet. Nej, vi har inte domarna med oss – vi får en straff, OV fem. Vi får fyra utvisningar, OV en. Det speglar inte matchen alls. Men hade vi använt huvudet sista tio hade vi vunnit ändå. Det gjorde vi inte.

Och nu ligger vi kvar på sistaplatsen, trots att väl ingen egentligen tycker att vi hör hemma där. Inte jag heller. Men det handlar om att ta poäng, inte leda i paus eller efter 50 minuter, utan efter 60 minuter. Vi får inga tröstpoäng för att vi i åtta av våra 13 förlustmatcher förlorat med tre mål eller mindre. Att fem av dem förlorats med bara ett enda mål.

Det spelar ingen roll.

Handboll handlar om att ta poäng, inte om att förtjäna dem. Så nu är det jävlar bara att släppa alla eventuella mentala handbromsar och köra hela vägen in i kaklet för att ta så många poäng som möjligt på de fem matcher vi har kvar. Varav jag tyvärr missar nästa match, hemma mot Tumba på lördag, pga PT-helg i Stockholm. Det suger, men denna gången har jag inget val…

Nu ska jag väl försöka sova, men det är svårt. Jag analyserar, grämer mig, funderar. Vill hitta en lösning, men tror att vi redan har svaret. Nu är det ”bara” jobbet som krävs.

För mig gick det bra i dag. Jag hade gott flyt framåt och gjorde ett fullt godkänt försvarsarbete. Tyvärr blev det punkt i dag igen, efter ca 20 minuter och sedan matchen ut. Surt! Men så är det.

God natt med er!

20140217-012653.jpg
Vänner var och tittade på matchen i dag och hade gjort detta plakat. Något av det gulligaste någon gjort för mig…

family friday

20140215-000457.jpg

I dag kom lillebror med flickvän till Småland för att hälsa på. Efter mitt PT-pass i morse åkte jag in till Jönköping för att hämta dem och sen har vi haft hela dagen och kvällen tillsammans. Sverige vann mot Schweiz i OS-hockeyn och allt är frid och fröjd, men nu är det tydligen läggdags (klockan är 00.10) och jag är obstinat som en tonåring. Hatar läggdags. Men måste väl vara ”vuxen” nån jäkla gång i livet…

sorg

Klockan är 00.22 och jag sitter vaken framför datorn. Nätterna, lugnet. Älskar det. Men jag har en PT-kund i morgon kl 09, så jag bör snart pallra mig i säng.

Sitter och funderar över livet. Ett stort VARFÖR ekar inom mig nu. En vän förlorade sin pappa i natt. Från ingenstans. Ingen cancer, ingen annan långvarig sjukdom. Utan egentlig förvarning var han borta. Det är så tragiskt att det inte finns ord att beskriva.

Jag är så oerhört ledsen för hennes skull. Och givetvis resten av hennes familj. Ringde henne tidigare i kväll. Trodde inte att hon skulle svara, men jag tänker inte vara en av de som försvinner när jobbiga saker händer. Jag tänker stå där jag alltid står, bakom henne. Hon svarade. Och ur mig kom nästan ingenting. Tårar och skakningar blandat med några få ord som jag hoppas gav mer tröst än skada. Det finns ju absolut ingenting jag kan göra för att få henne att må bättre. Inga ord, inga handlingar. Inte nu. Men när hon känner sig redo ska vi ta oss vidare, tillsammans. För hennes liv tar inte slut här, även om det är oundvikligt att känna så just nu.

Jag gråter för dig, för er. För alla som förlorat en närstående alldeles för tidigt, alldeles i onödan.

Jag gråter för er.

IMG_6828

ingen röd linje alls

Dags att ändra om lite här på bloggen, tror jag… Kanske kommer hända en del framöver. Ny header tills vidare och så hittar ni länken till nya webshopen till höger.

20140212-233751.jpg
På väg till gymmet tidigare i kväll.

Trots att jag jobbade natten till i dag och inte somnade förrän vid åtta så sov jag bara till strax innan ett. Sen låg jag och drog mig i sängen en stund innan jag åt frukost och hämtade Aston. En kort promenad och sen hem och leka.

Det fina vädret ovan, ja, vad ska man säga. Det snöar typ två gånger om dagen här nu, sen töar det bort. Sen snöar det igen. Sen töar det. Märkligt beteende. Jag kunde dock inte bry mig mindre, vädret är ju som det är.

Sjukt gött att Tre Kronor imponerade (i alla fall i halva matchen) i segermatchen mot Tjeckien i kväll! Det bådar gott inför fortsättningen…

I morgon kl 08.00 har jag en PT-kund på gymmet, så nu ska jag slockna till Sex and the city. Sov gott med er!

lön för mödan

Vissa av er har ju redan sett det på instagram, men här följer en uppdatering om mina resultat på 100 nyttiga dagar.

I dag är dag 35 av 100 och så här ser verkligheten ut nu;

20140211-221346.jpg

Många tappade cm, vilket jag hade räknat med. Något jag inte hade räknat med är att stadigt tappa även kilon. Visst är det en del av målet, men samtidigt som jag skärpt till kosten har jag även hittat tillbaka till gymmet och kör där 2-4 gånger i veckan utöver handbollen. Så jag hade inte blivit förvånad om jag stått stilla viktmässigt. Nu har jag alltså tappat 2,7 kg på fem veckor och det är jag riktigt nöjd med.

20140211-221707.jpg

Här syns resultaten tydligt. Magen är mer definierad, midjan smalare och låren är betydligt smalare upptill samtidigt som de behållit samma omkrets mitt på.

20140211-221839.jpg

Från sidan syns det att magen är plattare samt att rumpan ”lyft sig” lite, dvs mer muskler och mindre daller. Hurra!

20140211-222031.jpg

Bakifrån syns väl ingen jätteskillnad direkt. Midjan är ju smalare och lite ryggfett är borta i alla fall, det är positivt.

Jag fortsätter få frågor om vad 100 nyttiga dagar innebär och det är ju egentligen inga konstigheter alls. Jag äter helt vanlig mat – alltså även falukorv och potatismat, om jag vill. Men jag har plockat bort all skit – godis, chips, glass etc. Pizza, kebab, McDonald’s och dylikt. Smaksatt yoghurt och fil. Helst ingen sylt. Ingen sötad läsk/saft/cider. Alltså helt vanligt sunt förnuft.

Jag vill bl.a. visa att man inte måste äta efter någon diet för att gå ner i vikt. Du måste inte äta sallad eller LCHF eller 5:2 eller något annat – du kan äta vanlig mat, MEN. Ät en portion. Det räcker! Ät ingen skit. Tufft i början, ja, men suget avtar med tiden.

Vill du ha ett resultat du aldrig förut fått måste du göra något du aldrig förut gjort. Svårare är det inte. Sugen på sött? Ät jordgubbar. Sugen på surt? Ät kiwi. 2-3 frukter om dagen gör dig bara gott och håller dig dessutom borta från godiset.

Vill du veta mer kan du klicka dig in på kategorin 100 nyttiga dagar här på bloggen.

Nu ska jag chilla lite till i soffan innan det är dags för mig att åka och jobba natt. Tidigare gjorde jag det med en Snickers och lite pepparkakor som snacks. Nu med två äpplen. Heja mig och heja er.

hard work work

20140206-151550.jpg

I dag var jag på gymmet för tredje gången denna veckan. PT-kund och eget pass i måndags och i går och i dag hade jag inte tänkt träna själv efter min PT-kund (en ny sådan!) eftersom jag har ett sent handbollspass i kväll, men jag kunde inte låta bli när jag ändå var där. Så det blev ett lite halvkonstigt mixpass som såg ut så här;

20140206-152145.jpg

Jag körde i högt tempo, nästan utan vila, så ovanstående pass, innehållandes 10 minuters uppvärmning + åtta övningar, tog bara 40 minuter totalt. 40 minuter. Det är mindre än ett avsnitt ur en tv-serie, det.

Det känns så bra nu, med träning och kost. Sedan året började har jag tränat 35 pass (handboll, gym, löpning och någon promenad) på 37 dagar. Det är fasen inte illa pinkat! Och kosten känns hur lätt att vara noga med då eftersom jag inte vill förstöra för mig själv.

Jag har nu kört 29 av 100 nyttiga dagar, alltså nästan en tredjedel. Mina ”fusk” hittills är;

– En mun Coca-Cola.
– En slurk av Astons Festis.
– Några st av Astons kycklingnuggets (hemma, ej McDonald’s) när han inte orkade äta upp.

Bortsett från detta har jag skött mig exemplariskt och det är jag så stolt över.

20140206-153210.jpg

Siffrorna ovan visar mina nuvarande siffror till vänster och siffrorna när jag startade i januari till höger.

Kolla in minskningen kring låren (högst upp på låren, där jag är som tjockast) och rumpan speciellt! Jag är så glad över detta, så ni förstår inte. Jag har alltid varit baktung, även om jag varit vältränad, och aldrig trott att jag ska kunna tappa något nämnvärt där, men nu har jag bevisat för mig själv att det går. Dessutom med lång tid kvar av utmaningen. Heja mig!

Till sist är jag glad att jag drar nytta av all extra träning och bättre kost i handbollen. Jag känner mig i bra form vilket ger ett bättre självförtroende och det märks förhoppningsvis på planen också. Jag hoppas bara att det ska resultera i lite segrar snart också.

Vi hörs!

en natt mellan en onsdag och en torsdag

God afton! Eller god natt, är det nog. Klockan är 00:20 och här sitter jag. Skittrött, men ändå vid datorn. Fixar med jobbgrejer – by airaM, PT-grejer, kopplar in skrivaren jag fick av Vikto i julklapp (snabb, jag vet) och lite till. Jag är som mest effektiv på natten, så det är ingen idé att motarbeta det, utan bara att köra på.

Jag har många ämnen jag vill skriva om egentligen. Tunga, jobbiga ämnen. Men jag tvekar över om jag verkligen ska göra det. Jag hade ju en både tyngre och lättare blogg innan – ja, jag behandlade tyngre ämnen, så som politik, nyheter etc, men jag hade å andra sidan bara mig själv att svara för. Ingen annan. Så även om jag vill skriva om vissa grejer så är jag inte beredd att ta eventuellt näthat som kommer med det. För näthatet är så extremt utbrett och fullkomligt vidrigt nu att det inte är klokt någonstans.

Så vi får väl se om det blir något eller ej.

Tills vidare är det Aston, familjen, by airaM, handbollen, träningen och annat vardagligt som tar plats i bloggen. Och det är ju inte helt dumt det heller.

Och nu kom jag på att jag inte ens skrivit på bloggen att webbshopen öppnat igen! Hallåååå, vakna Maria! Ok, här; http://www.byairam.se. Varsågoda, in och shoppa!

Bye.

IMG_6911Sovande Aston häromdagen. Innan jag hann publicera inlägget vaknade Aston till och gnällde och jag var tvungen att lägga mig hos honom tills han somnade om. Och varje gång jag reste mig för att gå vaknade han igen. Trodde att han skulle hålla mig gisslan där hela natten, men nu är klockan 00:52 och jag är åter vid datorn.

Kanske dags att gå och lägga sig ändå…

Bye igen.

 

piffig på gymmet

Ja, i går fick jag alltså hem ett litet paket från Sportamore. Här får ni se vad som fanns i!

nike freeSkor! Ett par nya Nike Free, då mina gamla var på gränsen till för små. De här sitter perfekt och är, som ni ser, sjukt snygga också.

nike pro shortsTräningsshorts (känns så konstigt att skriva shorts när de är tighta, men de är ju inte cykelbyxor heller) från Nike. Huuuur sköna som helst. Ska ”bara” ta mig förbi mitt tjocka lår-komplex, så kommer dessa användas friskt på gymmet.

tights röhnischTogksnygga metallic-/silverfärgade träningstights från Töhnisch. Grymt bra med brett resår upptill som håller in magen lite extra.

IMG_6992Här ser ni allt på och jag är nöjd med alltihop. Roligt att jag har XL på shortsen och M på tightsen. Haha. Det fanns bara XL kvar på shortsen och jag tänkte att det väl inte gjorde något, för då kanske de inte skär in i låren och se, det gör de inte heller! Bra val.

Vad har ni på er när ni tränar? Går vad som helst bra eller är det roligare att träna i fina kläder?

 

 

 

 

maktlös

Boden-helgen är över. Vardagen är här.

För egen del tycker jag om dessa Boden-helger. 34 timmar på tåg kanske låter hemskt, men tillsammans med människor man tycker om går tiden alltid fort. Tyvärr gick ju inte resultatet vår väg heller denna gång, trots att vi väl hade ledningen i 75-80% av matchen. Matchen slutade 25-22 till Boden efter två snabba mål av dem i slutet.

Personligen har jag upplevt roligare matcher. Efter 1,5 minut hade jag gjort två mål och då blev tydligen Boden så rädda att de ansåg att en punktmarkering var enda utvägen. Så ”sista” 58 minuterna av matchen stod jag på mittplan och tittade på när vi spelade anfallsspel, undantaget några få minuter när jag spelade lite på kanten.

Det här är inte ett ”åh, kolla vad bra jag är”-statement och punktmarkering är ju tillåtet, men jag tycker att det är för jävla tråkigt med lag som använder sig av det nästan från start. Det är ett rejält underbetyg till det egna laget att behöva göra det.

Mitt eget lag gjorde det riktigt bra långt in i matchen och det fanns flera som tog ett stort ansvar när jag inte kunde bidra framåt, men tyvärr räckte det inte hela vägen.

20140203-135219.jpg

Ja, mina åsikter om matchen i sig sammanfattas väl rätt bra i dagens J-P. Maktlös var ordet.

Nu ska jag ta en dusch efter dagens gympass, sen ska jag visa er vad för skojigheter som fanns i det här paketet som jag just hämtat ut;

20140203-135457.jpg