onsdagsjobb

Goddagens, ni som eventuellt är här. (Vi får väl se hur många som hittar tillbaka hit nu framöver, haha!

I dag ser jag ut som ovan och har spretiga jobbuppgifter. Mest administrativt, men i kväll ska jag även jobba i skoaffären Cityskor i Vaggeryd, där jag numera jobbar extra (ca 20%).

(Det är förresten ganska farligt att jobba i skoaffär när man är skogalen, det förstår ni säkert själva. Skorna ovan är senaste nyförvärvet och är från Sneaky Steve.)

Men så här ser de flesta av min arbetsdagar ut! Eller, ja. Inte exakt, för i ärlighetens namn är det ganska sällan jag faktiskt sitter på mitt kontor i Vaggeryd (som jag haft i snart ett år), utan oftast blir det att jag sitter kvar hemma pga skön soffa osv. Men i dag sitter jag här.

Jag är precis i startgropen att börja redigera en film. En bröllopsfilm. Det är alltså vad jag jobbar med nu. Att filma bröllop och göra bröllopsfilmer. Världens. Bästa. Jobb. Ok, det är kanske inte alltid askul att redigera i typ 70 timmar för att få ut en film som är typ 5 minuter lång, men så fort jag får feedback från mina par så är det alltid värt det. Alltid.

Näst ut är filmen från bröllopet jag filmade i New York för snart tre veckor sen. Ja, New York. Jag fick filma ett bröllop i New York redan under min andra säsong i branschen. Det är ju inte klokt. Såå glad för det.

Men ja! Nu har jag inte tid att sitta här och såsa mer. Later dudes!

det känns bättre nu

_MG_9709

En bild för att ha en bild i inlägget och den där koftan har hon redan växt ur. ❤

Jag har läst alla era kommentarer till inlägget senast och jag tackar från djupet av mitt hjärta för ert stöd och era ord. Det känns bättre nu! Fastän ingenting egentligen förändrats. Jag har fortfarande inte fått svar – på prover, från Försäkringskassan – och jag är dessutom illförkyld, med världens hosta och rejält snorig och ont i luftrören. Ändå känns det bättre. Tack var den där grunden jag står på.

Jag jobbar mycket. Här hemma alltså. Det är ju Mors dag på söndag och beställningarna har rasat in på by airaM. Det är jätteroligt! Och även om det är stressande på sitt sätt, så är jag så väldigt glad över att mitt företag går bra och de där timmarna när jag sitter och pärlar och tillverkar, så får jag på ett sätt ”bara vara”. Ibland måste jag stänga dörren om mig, när de där andra i familjen stör lite för mycket, men för det mesta kan jag sitta med dörren öppen och höra på hur de leker och grejar där ute. Det är en ynnest. Ett privilegium. Att få jobba hemma, med den friheten, så nära de jag älskar. Ibland en förbannelse… Men oftast en ynnest. Och tänk att jag kan jobba på en dag som denna, då snoret bara rinner och jag knappast hade tagit mig iväg till ett jobb där jag varit anställd. Nu kan jag jobba så mycket eller lite som jag orkar och vila när jag behöver. Guld värt.

Jag sa till Vikto förut: ”Vilken fin dag vi har haft, ändå.”. Trots att jag är sjuk, trots att Dahlia varit jättegnällig, trots att Aston fått sina utbrott och trots att Vikto rensat garderoben. Eller kanske tack vare det.

Det är inte så dumt att vara en Svensson.

till en mamma

IMG_3433.JPG

Det är lite tyst här. Varför? Jag är oerhört trött, ca jämt. Sover dåligt på nätterna, vilket resulterar i att jag sover nästan till lunch sen när Aston och Vikto åkt till förskola och jobb. När jag väl pallrat mig upp sitter jag mest och jobbar på mitt kontor här hemma. Det är många som beställer julklappar från by airaM nu, i synnerhet pärlarmband med namn/ord.

Jag är glad att jag har denna möjligheten, att göra lite nytta även fast jag är deltidssjukskriven och svag och har ont typ överallt. Det är en stor fördel med att vara egenföretagare och kunna jobba hemifrån.

Jag är även glad över vår mjuka skinnfåtölj jag kan sitta och jobba i. Den är skonsam mot mina fogar.

Om du vill ha ett personligt armband som inte finns på webshopen går det jättebra att maila till info@byairam.se, så hittar vi på något. Personlig julklappar är de bästa!

vaken om natten och drömmer på dagen

Jag är så obeskrivligt trött. Hela, hela tiden. Förutom ett par timmar sent på kvällen, typ nu. Då vaknar jag till liv lite och kan röja undan en del. Som nu, nu har jag fyllt i anmälan/ansökan om graviditetspenning från Försäkringskassan. Det är inte hållbart längre, att jag fortsätter ”kämpa på” med PT-jobbet. Min kropp grejar inte det. Jag gör det ändå, för jag måste ju dra in pengar, men det är ju i såna här lägen som F-kassan faktiskt får rycka in, jag inser det. Nu är bara frågan hur min SGI kommer bedömas. Mitt PT-företag är ju nytt, yngre än två år, och räknas som i uppbyggnadsskede. Då beräknas ens SGI på vad man hade haft som lön om man var anställd med samma uppgifter. Det borde ju inte vara några problem, men jag har hört rykten om att Försäkringskassan kan vara lite krångliga ibland, så vem vet…

I morgon bitti ska jag upp med tuppen (kommer må så dååååligt, the trötthet) för 8.30 är det dags för tillväxtultraljud. Jag är ganska säker på att allt är helt som det ska där inne, så jag är inte orolig. Det ska bara bli mysigt att se vår älskade Minion där inne. Det är alltid lika fint.

DSC_0901

Här på RUL med Aston i magen. ❤

DSC_0266

Första kvällen hemma med en ny Aston. Tänk att vi ska få göra detta igen.

pärlarmband med namn

namnarmband aston

Pärlarmband med ord och namn har nog ingen missat att det finns att köpa här och var sedan ett tag tillbaka.

Nu finns det även på byairam.se! Ni kommer direkt till armbanden genom att klicka här.

Tänk på, var ni än beställer, att kolla om personen som gör armbanden har ett registrerat företag. Det är inte okej med alla de som som gör och säljer armband och andra smycken eller dylikt och inte skattar för det. Det kallas svartjobb och är man dessutom mammaledig eller dylikt så handlar det även om bedrägeri.

Det är inte det att jag inte unnar andra människor framgång, men jag önskar att fler ville göra saker och ting på rätt sätt. Dessa personer förstör dessutom för oss som gör saker by the book. Ska jag kunna matcha priserna hos dessa så går jag knappt med vinst och jag har väldigt lite vinstmarginal som det är, eftersom jag vill att alla ska ha råd att handla hos by airaM.

Handla med rent samvete! Tänk efter före. Puss på er!


 

till dig eller någon du håller av

IMG_0340.JPG

Jag passar på att göra lite reklam för mitt smyckesföretag by airaM så här en lördag. Jag håller fortfarande igång med det även om andra delar i livet tagit större plats med tiden.

På bilden ser ni ett urval av de brickor, ringar, hjärtan m.m. som jag kan stansa efter önskemål och som passar perfekt som personligt och unikt smycke.

Alla dessa finns inte på webshopen, så för att köpa mailar man info@byairam.se, så tar vi det därifrån.

Trevlig lördag på er!

en smak av europa

Jag sitter och ömsom jobbar (gör träningsprogram, svarar på mail, marknadsför, betalar räkningar) och ömsom försöker få ihop någon slags vettig fotobok på vår bilsemester genom Europa som vi gjorde i augusti. Väldigt spretig tisdag, som ni märker. Men med lite här och lite där blir i alla fall lite undanröjt.

Det är så otroligt svårt att välja vilka foton som platsar och inte. Ska jag välja bilder på skön natur, vackra byggnader eller på oss, människorna, familjen, som hela resan handlar om? Jag försöker få med alltihop, men vill samtidigt hålla någon slags röd tråd genom boken så att det även blir estetiskt snyggt. Nåja, det blir nog bra till slut.

Här på bloggen har jag ju helt stagnerat i min Bilsemester-redovisning. Ett inlägg blev det innan det tog stopp. Haha. För mycket annat som kom emellan. Men här har ni litegrann i alla fall.

DSC_0094Innsbruck. Staden och bergen i en fantastisk symbios.

DSC_0114Utsikt från vår balkong på Panoramahotel Post i St. Andrea, Italien.

DSC_0151Uppe bland molnen i St. Andrea, med utsikt över majsfälten i slätten.

DSC_0232En fullt fokuserad filmtittande Aston i bilen på väg mot Venedig.

IMG_8558På en bro i Venedig.

 

 

 

 

tack för allt

Det som känns i kroppen i dag, efter knappa fem timmars sömn, är inte framför allt trötthet, utan uppgivenhet. Tomhet. En slags total facepalm över att en för stor del av Sveriges befolkning drabbats av ett kollektivt hjärnsläpp/dåligt samvete och röstat bort en av världens mest framgångsrika och respekterade regeringar.

Jag vet inte hur många avgrundsdjupa suckar jag dragit sedan efter kl 20 i går kväll då jag började få svart på vitt varthän det bärgade. Jag hade det så klart på känn under hela valrörelsen, men det är inte en mindre besvikelse för det. Nu är det definitivt att Alliansens tid är över, trots åtta år vid makten som inget annat parti i Sverige hade rett ut bättre. Istället är det en helt oerfaren Stefan Löfven som ska leda detta land och tillsammans med vilka då? Det vet han knappt själv.

Att SD rönte stora framgångar är jag ca noll procent förvånad över. Inget parti har på allvar försökt vinna tillbaka de oroliga väljarna. Det har gapats ”rasist”, ”fascist” och andra glåpord tills luften tagit slut och inte en enda gång har ett parti satt sig ner och lyssnat. Och då menar jag inte på SD’s företrädare, som i flera fall betett sig på sätt som inte lämpar sig när man företräder ett parti på riksdagsnivå. Jag pratar om väljarna. De som själva är arbetslösa, har familjemedlemmar som är arbetslösa, föräldrar, far- och morföräldrar som lever på en låg pension och som undrar hur de ska prioriteras när vi, precis som vi bör, tar hand om tusentals människor från andra länder. Jag kan förstå deras oro. Deras välfärd står på spel. Då är det ibland svårt att tänka på andra. Att nu fortsätta i samma riktning och än en gång dumförklara en stor del av Sveriges röstberättigade är inte rätt väg att gå. Har aldrig varit och kommer aldrig bli. Tro mig.

Jag förstår att folk vill distansera sig från SD och dess väljarkrets på det sättet att ingen vill bli kallad rasist. Själv har jag blivit kallad rasist otaliga gånger pga att jag själv inte slänger ur mig ordet till alla som inte kallar alla som röstar på SD rasister. Ja, ni ser ju själva. Rasist-inception. Men det är. Inte. Rätt. Väg.

Jag hoppas att Löfven lyckas med det som just nu känns omöjligt – att skapa en vettig regering, utan inflytande från extrema personer, men det ser inte ljust ut. Som husägare (och därmed naturligtvis med bolån), två bilar (som körs relativt mycket eftersom vi bor ”på landet”), två egna småföretag (jag) och delägare i ett större företag (Viktor) är denna valutgång det sämsta som kunde hända för oss. Ändå känner jag mig inte särskilt oroad för vår skull. Vi löser detta ändå, det gör vi alltid. Men jag lider med de som hade det lite knapert redan med Alliansen, kanske en ensamstående förälder med tre barn med stora behov, som eventuellt förlorar en tusenlapp eller två, tillsammans med högre utgifter på olika håll. Hur ska det gå för dem?

Nu ska jag jobba hårdare. Visa de rödgröna och deras anhängare att deras väg inte är den väg jag vill gå. Det vet jag redan. De som tyckte att ”det var dags för en förändring” blir kanske nöjda, kanske inte. Sen får vi se om det är ”dags för förändring” igen om fyra år.

Det tror jag.

Själv vill jag tacka Alliansen för det enorma arbete de gjort de åtta senaste åren. Framför allt Fredrik Reinfeldt och Anders Borg är politiker som fler borde tacka och respektera, för att vi i det fina landet i norra Europa knappt kände av den ekonomiska kris som lamslagit stora delar i andra europeiska länder. Men denna respekt har visats från rödgröna sympatisörer först efter att Reinfeldt deklarerat att han avgår som partiledare för Moderaterna i vår. Så dags för respekt nu.

Båsen är tomma och vi börjar sakna kossorna om tre, två, ett…..

nu är den över

IMG_9260.JPG

Jag har nog haft årets hetsigaste vecka och nu är den över. Jag har stressat och jobbat, både som anställd och egenföretagare, jag har knappt hunnit med min familj alls. Men i helgen ställde jag in alla planer och bara var med min familj. Mamma kom hit helt spontant också och det behövdes verkligen även fast jag snart får en hel vecka med bara henne. På fredag åker vi till Turkiet. Hon och jag.

Lite saker har hänt som jag inte kan eller vill skriva om här. Inte än i alla fall. Men det är lite tungrott nu, livet. Så om jag glömmer bort dig eller är lite kort i tonen, alternativt frånvarande – ta det inte personligt. Ingen har gjort mig något fel. Det är ingens fel. Ibland händer saker ändå.

Sorry för kryptiskt blogginlägg, men jag vill inte bara låtsas att allt är som vanligt när det inte är det. Vill inte att någon ska missuppfatta. Men kan inte släppa på allt. Inte nu.

Vi hörs snart igen!

IMG_9273.JPG
Min mamma när hon försöker hitta sina solglasögon.

gotta keep my goals set high

Nu ska jag ta mig en promenad ner till Viktos jobb och hämta bilen (för fram till i morgon har vi fortfarande bara en bil) och åka in till Huskvarna för att jobba lite på Olympia Court. Nu är det ju bara två dagar kvar till invigningen, så det finns en hel del att göra.

Dagen har jag tillbringat här hemma med lite administrativt jobb. T.ex. har jag skrivit ihop lite blad jag ska ha på invigningen, med priser, erbjudanden och tävlingar. Liten smygtitt här:

1979764_10152576536430342_1300109019703802130_n

Det ska verkligen bli så kul att äntligen komma igång!

Någon gång framöver, när jag får lite mer tid, ska jag så klart skriva lite mer om vår bilsemester och då även komplettera med bilder från nya kameran. Än så länge är det ju bara iPhone-bilder som delats.

DSC_0155

Här har jag och Aston på en liten promenad i Italienska bergsbyn St. Andrea.

Gotta go!

in i ekorrhjulet

Nu blev det lite tyst här igen. Vardagen kom över mig. Jobb på Hertz, besök på Olympia Court inför invigningen nästa vecka, bokföring och momsdeklaration för mina två företag och Gud vet allt. Ja, just det, familjen också.

Men nu jobbar jag mitt sista av tre Hertz-pass denna veckan och sen i morgon är dagis stängt, så då ska jag och Aston vara lediga. Det ska bli roligt och härligt! Då ska vi passa på att åka och hälsa på Frida, August och Ines ute i Hagshult. Det blir toppen!

IMG_8966.JPG

Och magen, den växer, som synes. Inte dumt alls.

sommarens första söndag

20140601-175704-64624352.jpg

En tvättäkta söndag har flutit förbi hos oss på Önnemovägen. Vikto har varit underbart flitig och målat massa på huset och efter snart 2,5 år här i huset så har vi snaaart målat klart det. Den som väntar på något gott osv… Dessutom har han tvättat fönstrena och sått potatis och varit allmänt jobbigt perfekt. Älskar honom.

Jag då?

20140601-175739-64659249.jpg

Ja, först har jag jobbat en stund. Har bl.a. gjort åtta såna här infinityarmband som var beställda. De går att köpa på min webshop – www.byairam.se för bara 59:- st.

20140601-175910-64750610.jpg

Sen har jag och Aston gått på promenad uppe på Grönelund. Eller, ja. Jag gick och han satt i vagnen och han sov gott efter en kvart. 4 km på 45 minuter blev det. Riktigt härligt!

20140601-180035-64835174.jpg

Haha, här ser ni dagens sena lunch. Riktigt fint hopplock, eller hur? Jävligt gott var det i alla fall.

20140601-180125-64885733.jpg

Naturligtvis har det blivit lite hoppande också, annars är ju inte dagen komplett. Medan jag har kollat efter Aston har jag även hunnit med lite träning med kroppen som redskap och med lite hjälp från muren på framsidan. Tåhävningar, crab walk, enbenssquats, armhävningar, utfall (framåt, bakåt och åt sidan) och planka med benlyft körde jag lite omvartannat.

Nu ska jag titta på CL-finalen i handboll mellan Flensburg och Kiel. Den sänds på TV10 och det är många svenskar med och spelar, för er som är intresserade.

Hej!

nu kan jag bara sitta här

20140515-191117.jpg

Jag sitter på bussen mot Göteborg för den näst sista PT-helgen (kan knappt fatta det!) och jag kan andas. Jag sitter här och kan inte mycket mer göra än att slappna av, surfa eller kanske sova lite. När jag skriver detta börjar jag nästan grina och det kanske säger lite om den inre stress jag nog haft i mig de sista månaderna.

En vän frågade mig i går hur jag mår och ”Jodå. Mycket att stå i. Ska räcka till överallt. Känns övermäktigt ibland. Men jag mår bra.”. Men ja, det är mycket att stå i och ja. Det känns övermäktigt ibland.

Det är märkligt det där, att jag känner att jag är lat och flitig på samma gång. Det är som att ju mer saker jag hinner med, ju fler saker jag får gjorda, desto mer dåligt samvete får jag av att sitta stilla. Slappna av.

Jag gör saker hela tiden. Jobbar, kör PT-timmar, planerar träningsprogram åt onlinekunder, leker med Aston (för lite), kramas med Vikto (ännu mer för lite), jag har PT-helger, jag tränar själv, jag umgås inte med vänner, för det har jag inga. Men trots allt jag gör så tänker jag alltid att det finns något annat jag borde göra och jag måste sluta plåga mig själv så. Jag måste se allt jag gör – för mig och min familj – och helt dissa allt jag inte hinner med. Var sak har sin tid osv.

Så nu sitter jag här, längst fram i ett förbokat säte på en go buss med gratis wi-fi och så tänker jag att nu har jag inget val, nu kan jag bara sitta här. Och det känns bra.

Det känns bra.

något större

20140509-112410.jpg

Här var det tyst och stilla som en kväll i Vätterns solnedgång. Varför? Jag hinner inte med. Och det grämer mig, förstås. Jag älskar att ha bloggen, för att kunna se tillbaka och minnas vad vi gjorde en gång. Det hål jag lämnat här den senaste veckan vittnar om ett fullspäckat schema och det är så det är. Jag är i alla fall vuxen nog att prioritera rätt, dvs jobb, plugg, familj och träning före blogg.

Det har hänt mycket den senaste veckan, men det allra viktigaste hände i går. Min bror och hans fru fick sitt andra barn, en andra flicka. Och jag blev faster för andra gången. Fantastiskt.

20140509-112831.jpg

Längtar så tills nästa helg då jag får träffa underverket. ❤

låt kärleken slå rot

20140429-233956.jpg

Denna dag. En dag som på många sätt liknar många av de dagar jag haft sedan i augusti då Aston började dagis. ”Ledig”, eller snarare jobba hemma. På sistone har de dagarna lyst med sin frånvaro, dock. Pga VAB, jobb, utbildning och andra personliga skäl är det över fem veckor sedan jag hade en sån här dag senast och det resulterade i att njutningen av denna dag blev total. Den blev dessutom ganska produktiv.

PT-pass med Klara, eget gympass, besök på vårdcentralen för ett kort samtal till en inlämningsuppgift till PT-utbildningen, klippa bort lappar och märka Astons nya kläder, hämta Aston på dagis, promenera i solskenet ner till byn och hälsa på Viktos mormor och fika på Jonssons och leka i fontänen på torget, hälsa på och fika hos svärföräldrarna, hoppa studsmatta, sparka boll, tvätta och göra mitt livs första proteinpannkakor (illgoda!!!) är en del av vad jag hunnit med i dag.

Och allt till toner och ljussättning som skulle vunnit varsin statyett på vilken Oscars-gala som helst.

20140429-235049.jpg

20140429-235346.jpg

Ser ni er egen värld, hur fin den är?

mindre för er andra, mer för mig

20140425-221008.jpg
Tidigare i kväll, på Viktos fotbollsmatch på Movalla.

Vilken vecka det har varit! Kortare än vanligt för de flesta, men för mig har det varit mer jobb än jag brukar ha. Tisdag och fredag på Hertz och onsdag och torsdag var jag uthyrd till en industri här i Skillingaryd, alltså genom mitt andra jobb. Ganska så enformigt och jobbigt för psyke, rygg och fötter, men fint med lite extra cash till familjen.

Dock måste nästa vecka se annorlunda ut. Nu är det över en månad sedan jag senast hade en hel dag hemma själv och de dagarna behövs för att jag ska hinna med by airaM, PT-utbildningen (massa inlämningar i maj!), PT-kunder och annat. Jag ligger inte riktigt i fas nu efter alla sjukdomar och andra tråkigheter som satt käppar i hjulet.

Nästa vecka ska jag ifatt!

Men först en riktig guldhelg! I morgon kommer älskade Matilda hit och ska stanna till på söndag. Kan gissa mig till att det blir en del Paris-planerande, tjoho!

Ha en go helg allihopa!

as i see it, we’ve only just begun

Åh, jag och ett par vänner har ett så himla roligt (och stort!) projekt på gång nu och jag är SÅ JÄVLA TAGGAD. Kan inte avslöja exakt vad det handlar om än, men om ni följer mitt pt-konto på instagram (@ptairam) så kommer ni få lite hints. Över huvud taget så är jag laddad för ett nytt liv som Personlig Tränare, kostrådgivare, HLR-instruktör och HBP-testledare. Shit, vad jag är glad att jag ganska spontant anmälde mig till denna PT-utbildning för ca ett år sedan. Jag kan inte fatta att vi bara har tre helger kvar av de nio man ska göra, sen är jag licensierad PT. Fantastiskt.

Handbollen kommer ju fattas mig, så klart. Jag älskar att gå ut på handbollsplanen, med hundratals ögon på mig och mitt lag, och att få ge allt och kanske eller kanske inte vara bäst på planen. Det har alltid varit min drivkraft – att bli bäst. Bäst blev jag aldrig, men jag tror aldrig att jag slutade utvecklas. Nu, när jag lägger av vid 28 års ålder, känner jag fortfarande att jag utvecklades som handbollsspelare och människa, ända in på sista veckan. Den drivkraften ska jag bära med mig i mitt nya liv. Aldrig nöja mig, aldrig sluta växa, aldrig sluta utvecklas.

Är ni med mig?

DSC_0001_2

under en filt

Matchen i måndags. Mot Skara. Vi vann den. Vi kämpade för och med varandra, varenda en på planen bidrog till att vi besegrade Skara med 27-24. En liten anledning till att vi var extremt taggade kan ni läsa om här.

Jag kände en stor lycka under och efter matchen. En stolthet. Jag blev även lite arg och ledsen över att vi inte plockat fram dessa takter tidigare. Då hade inte Hallby dam behövt spela division 1 nästa år.

Men nu är det som det är. På söndag spelas sista matchen och jag vet fortfarande inte om jag kan vara med. Det vet jag först i morgon när jag kommer till skolan, ja, det är ju PT-utbildning i helgen. Hälsoprofilbedömning, som kräver 100% närvaro… Så vi får se om det blir en sista handbollsmatch eller om den tjocka tanten redan sjungit.

20140320-124754.jpg

Den här veckan har inte blivit alls som jag tänkt. Jobb 7-16 mån-tors blev till 7-16 på måndagen, VAB/sjuk tisdag, drygt en timmes jobb och sjuk i går och hemma sjuk i dag. Bra andravecka på jobbet! Not. Inte mycket att göra åt dock. Så nu ligger jag under en filt i soffan och förbereder mig inför helgen.

Finns ju saker jag behöver göra hemma, men jag har bestämt mig för att vila helt och hållet i dag. Låta mig själv vara sjuk. När man, som jag, sköter sitt företag hemifrån är det väldigt lätt att jobba lite hela tiden och på så vis aldrig slappna av. Några jobbrelaterade grejer har det blivit i dag, men nu ska jag ligga här i soffan tills mina kärlekar kommer hem.

Mensvärken från Mordor gör ju inte denna dag bättre, kan ju tilläggas…

crazy little thing called life

20131121-080149.jpg

Intensiteten de tre senaste veckorna har verkligen varit brutal. Jag kommer på mig själv med att tänka ”nästa vecka, när det är lite lugnare, då ska jag…”. Men det blir ju aldrig lugnare och jag förstår mer och mer att lugnet inte kommer infinna sig förrän på andra sidan nyår.

– by airaM. Folk har börjat beställa julklappar och Hope-halsbandet säljer som smör. Webbshopen ska färdigställas, men när? Jag måste prioritera redan inkomna ordrar före eventuella nya ordrar.

– Extrajobb. Jag har visserligen bara jobbat en natt och en dag denna veckan, men det innebär ju ändå att två dagar ”försvunnit” från by airaMs tid. Och mer extrajobb kommer det bli, så det är bara att köra på. I går var jag på ett svarveri mitt ute i skogen, med en chef som påminde om SoA-bossen Clay Morrow och en kollega som var läskigt lik methkokande Walter White i Breaking Bad. Spännande dag som gav mig svarta händer fulla med stickor, svullna knän och en insikt om att mina luftrör är väldigt känsliga för damm från trä.

– Handboll. Inte mer handboll än vanligt, men många kvällar försvinner ju, helt klart. Kan ibland känna mig ledsen över att få så få kvällar ihop med Aston (och Vikto), samtidigt som handbollen gör mig lycklig.

PT-utbildningen. Nästa fredag har vi andra provet och sedan förra perioden har jag pluggat totalt kanske två timmar. Bedrövligt… Jag har helt enkelt prioriterat bort det när jag haft/har så mycket annat. Jag får helt enkelt lyfta det på priolistan nu sista veckan.

20131121-081340.jpg
För jag vill ju hemskt gärna göra så här bra ifrån mig igen.

– Socialt. Jag har inget socialt liv alls nuförtiden. Smällar man får ta emellanåt, jag försöker i alla fall ge tid till mina älskade killar.

Nu ska jag vila lite innan jag sätter igång med dagens bestyr, för sömn är inte heller något som prioriterats upp på sistone.

Hej på en stund!

you win you lose

20131117-171203.jpg

Ja, jag ser misshandlad ut, men jag har faktiskt bara spelat handboll. Har väl ett 20-tal blåmärken på kroppen nu. Inte så fagert, men det är smällar man får ta. Haha, smällar…

Vi förlorade mot Boden i går. Med en jäkla boll. Tredje uddamålsförlusten på sju matcher. Väldigt jobbigt, så klart, i synnerhet när domarna tyvärr påverkade matchutgången klart i och med sina nybörjarmisstag. Oförlåtligt… Men inget vi kan ändra på nu. Det är bara att kämpa skiten ur oss på träningarna ännu en vecka och sedan låta RP lida för detta i nästa match på lördag.

20131117-171534.jpg

På kvällen i går var vi hos Viktos föräldrar och firade svärfars födelsedag lite för sent. God mat och gott sällskap, som vanligt. Aston försökte vi söva i en timme innan vi gav upp och lät honom vara vaken. Efter en stund hämtade han sitt täcke och sin kudde och la sig på golvet. Molly la sig sedan bredvid och vaktade. Urgulligt.

20131117-171904.jpg

I dag har jag gjort lite nytta i form av att hålla ett by airaM-homeparty hemma hos en kund i Forsheda. Alltid lika roligt att komma ut och träffa kunder IRL och inte bara över nätet. Det får mig verkligen att växa som människa.

Nu är jag ganska så slut som artist. Hej svej!

i can, i will

20131029-234513.jpg

Oj, nu är det full rulle i mitt liv. Känns inte bra att jag knappt hinner med att plugga inför första provet på PT-utbildningen som är på fredag förmiddag. Prov på anatomin i de nedre extremiterna, alltså muskler och skelett i hela underdelen av kroppen. Jetelett… Men jag har fått in en del redan, så förhoppningsvis ska det gå vägen. Det måste det.

Nu ska jag sova så jag orkar med att vara överkörd i morgon också. Peace!

nu bestämmer jag så här

Förra veckan var ju en tämligen usel vecka, som den blev. Allt gick emot, eller, ja. Mycket i alla fall. Det är ok, man måste ha såna ibland. Men i lördags bestämde jag mig för att skita i allt jobbigt och börja om ”på måndag”. Dessa måndagar…

Börjat om har jag även gjort! Men jag började redan i går. Bara för att jag kan.

Dagen har gått åt till jobb. Skrivandet på kantspel.se tar sin lilla tid, men den mesta tiden går till att bygga upp by airaM igen. Min webbshop har ju försvunnit och jag måste bygga en ny. Det tar sin lilla tid… Samtidigt rullar det in beställningar som, förstås, måste prioriteras. Vad som inte prioriteras är bloggen, men det är smällar man får ta.

20130916-231812.jpg
En läcker nyhet…

I kväll slapp vi även vår sena måndagsträning och det var, i ärlighetens namn, jäkligt skönt. Det har blivit lite rehab här hemma istället och nu är jag och knät redo för en go träning i morgon istället. Då är det även fotografering och Aston ska hänga med eftersom pappa Vikto ska till Göteborg och kolla hockey. Det är han värd.

20130916-232100.jpg
Sliten jag i går. Räddad av ett filter.

Nu är det sovdags. Vi hörs när vi hörs!

en nacke och en sport

20130912-222946.jpg

Ja, min nacke är ju som den är för tillfället. Det blir ett jävla tjöt, jag vet det, men det är inte ofta jag klagar här på bloggen nuförtiden, så jag tillåter mig själv detta nu.

Jag överdriver inte ens – nacke, axlar och halva ryggen gör ont hela tiden, förutom när jag tränar och alltså är varm och har bra blodcirkulation i kroppen. Hemma har jag varit som ett levande lik de senaste tre dagarna. I dag fick jag visserligen lite jobb gjort, men det är inte direkt skönt att sitta vid ett skrivbord nu, kan jag säga. Jag har dock inget val som egenföretagare – om inte jag gör jobbet blir det inte gjort. Deal with it.

Så. Slutgnällt för stunden!

20130912-223341.jpg

I kväll spelade vi match! Första ”riktiga” matchen, mot hyfsat motstånd, kändes det som. Skövdes b-lag, Somby, kom på besök.

Vi saknade en hel drös med spelare av olika anledningar och kom till spel med bara tio utespelare och två målvakter. Vi visade dock ganska omgående vilka som bestämde och ledde med nio bollar ganska tidigt, sen blev det mer en transportsträcka. Vi lyckades inte hålla uppe nivån lika bra i dag som i tidigare matcher, men motståndet var även bättre så det känns ändå helt ok. Det var vi som styrde matchen och vi hade saker och ting under kontroll.

Återigen gjorde alla utespelare mål, det var tredje eller fjärde gången under försäsongen som vi lyckades med det! Det är jag mycket glad över, det är en styrka. Grymt även att vår målvakt i andra halvlek, Emelie Marias, ”räddade” fyra straffar (en räddning och tre stolpskott). 100%-ig på straffarna således. Grymt!

På lördag blir det lite tuffare. Bara lite. Då åker vi till Lund för att möta förra säsongens SM-finaltvåa Lugi. Hehe. Det ska bli riktigt roligt, även om jag inser att chanserna att vinna är ganska små. Resultatet är inte det viktiga, utan insatsen. Vi ska fan kämpa oss blåa.

Nu är det natten. Hej med er!

öppet hus

20130828-215242.jpg

I kväll har jag haft lite Öppet hus här hemma. Mellan 17-20 kom folk (tjejer/kvinnor) och gick lite som de ville och kikade på, provade och handlade från by airaM och Mary Kay.

Själva ”öppettiden” är lätt, men oj vad förberedelserna tog tid. Haha. Jag tog en liten paus på 1,5 timme mitt på dagen, annars har det varit full rulle sen åtta i morse. Tro på fan att jag har ont i kroppen nu.

Det gick riktigt bra med säljet, så jag är jättenöjd! Det får bli fler såna här kvällar. Nu är jag skitpeppad!

20130828-215623.jpg
Fullsmockat med ”tjejgrejer”.

Hoppas att ni haft en riktigt bra dag! Kram på er.

tillbaka till det normala

20130812-105441.jpg
Det blev några kassar på Ullared i går. Inte bilen och traktorn, dock, de råkade bara komma med på bild.

Det var mest Aston vi fokuserade på. Att vara redo för dagisstarten (inskolning börjar om en vecka!). Billiga kläder som vi inte bryr oss om ifall de går sönder eller blir kladdiga. Extra vinteroverall, extra regnkläder, vantar, mössa, stövlar, you name it.

Sen blev det förstås en jädra massa schampo, balsam, tvål, duschcreme, lotion, tandkräm och sånt som går åt. Kan väl säga att vi överskred vår budget med 150%, hehe.

Men så värst mycket onödigt blev det faktiskt inte. Det var bra jobbat av oss. Och när vi kom hem i går passade jag på och rensade i min garderob, så nu ska här slängas/skänkas bort/säljas. Känns bra!

20130812-110707.jpg
Vinteroverall för 329 spänn. Som hittat!

I övrigt började Vikto jobba i dag, så nu har livet återgått till det normala.

Om ca en timme ska jag hålla i ett föredrag för massa erfarna företagare. Ett föredrag om mig, mitt liv och mitt företag. För att jag ”har en spännande historia”. Så sjukt hedrande att jag inte ens har vett att bli nervös. Jag ska prata i ca en halvtimme. Jag borde vara nervös. Ok, nu gick pulsen upp lite. Wish me luck!

Hej på en stund!