mellan ett och noll

20140727-163145-59505754.jpg

Alla som varit gravida någon gång vet att det kan bli så att man plötsligt inte alls känner igen sin kropp. Att den inte reagerar som den brukar på saker och ting, att energin är som bortblåst osv.

Där är jag nu.

Jag är så utmattad vissa gånger att jag bara vill lägga mig ner på golvet, för att jag helt enkelt inte orkar anstränga mig så mycket som det krävs för att stå upp. (När jag är hemma gör jag just det – lägger mig rätt ner på golvet. Det är svårare på jobbet…)

För någon som vanligtvis är väldigt aktiv är detta så klart ett jobbigt tillstånd, såväl psykiskt som fysiskt. Och jag VET ju, med den kunskap och erfarenhet jag har i ryggsäcken, att en bibehållen fysisk aktivitet gör det lättare – inte svårare – att orka mer i vardagen.

Så jag försöker. Jag försöker göra någonting.

I dag blev det en knappt 3 km lång promenad i åskan och sedan lite tabata hemma. Det är bättre än ingenting.

Hoppas att ni mår bra i åskan/värmen!

guess who’s back in wordpress-town

Nej, vet ni vad? Jag flyttar tillbaka hit. finest.se passade inte alls mig. Jag hade det på känn redan innan, men ville ändå ge det ett försök. Nu ska jag bara komma på ett sätt att exportera det jag hunnit skriva där och lägga det här, så att det inte blir så spretigt. Men det vete tusan om det ens finns något exportverktyg på finest. Har inte hittat något…

Oh well, i värsta fall får jag väl kopiera och lägga över. Inte hela världen. Men det får vänta tills jag har lite tid över. För tid har jag verkligen inte i överflöd nuförtiden. Jag är inne på tredje veckan med heltidsjobb här på Hertz och det är roligt, jag trivs bra! Efter jobbet har det varit grejer nästan varje dag. I helgen var vi ju i Göteborg och sen i måndags kom Matilda till oss och hälsade på en sista gång innan hon drar till jävla Australien och i tisdags var vi på korvgrillning hos sväronen innan de åkte på bilsemester ner till Danmark och Tyskland och i går var vi i Hagshult och hälsade på Ireklintarna och deras nytillskott (som så klart var alldeles ljuvlig!) och i kväll är det sommarfest med Viktors grabbgäng + fruar/flickvänner/barn och sen har en jobbvecka till gått.

Tiden flyger verkligen. Och det gör inte så värst mycket. Jag försöker leva i nuet och göra så mycket roligt som möjligt, men jag erkänner att jag längtar till januari-februari. Så att vi har vår egna sån här lilla… ❤ (Om allt går bra…..)

INES