måndag 12 december 2011

Mina underbara kärlekar.

Det här är ju bara sjukt. Måndag igen. Mindre än två veckor till julafton. Som sagt – sjukt.

Aston är redan 5,5 veckor gammal och jag älskar det och jag hatar det, för jag vill att han ska bli stor och stark, men jag vill också att han ska få plats i min bakficka hela livet, eller bröstficka då, så jag inte sätter mej på honom.

I dag ska jag och lilleman ta bussen till Värnamo Sjukhus. För min skull, inte för hans. Jag ska träffa barnmorskan från förlossningen, hon ska ”kika lite” på mej, ja, ni fattar väl. Bra uppföljning från en bra förlossningsavdelning. Jag förstår varför de är bäst i Sverige, för de bryr sej verkligen.

När jag är klar på sjukhuset kommer Vikto och hämtar oss, så vi hinner hem till handbollen som börjar 17:30. Sverige ska försöka besegra Frankrike i åttondelsfinalen, något media verkar ha väldigt svårt att tro är möjligt, men som jag vet passar Sverige utmärkt. Nu är det ingen som tror på dem, precis som i EM förra året, och det är då de är som bäst. De har inte varit så bra som de kan vara i detta VM, ändå har de spelat jämnt mot Kroatien och Danmark. Får de till det i kväll kan de verkligen vinna. Frankrike är inte Norge och även om de vore det så har vi slagit dem också.

Nu ska jag kolla klart på den värdelösa jävla skitserien Sjunde Himlen. En serie som ska handla om ”sunda värderingar” och predikar sej genom varenda avsnitt med snusförnuftiga ungdomar som är femton år äldre än sin egen ålder, men som bara visar hur ”de goda kristna” är mer självgoda och egocentriska än några andra. Jag tycker att den är så präktigt kass att jag nästan spyr, men vad tittar jag på varje dag? Pundhuvud…

om jag kunde greppa varje sekund skulle jag göra det varje sekund

Mitt barn.

Goddagens!

Ny vecka! Fasen, vad tiden flyger. (Undrar hur många blogginlägg som startar så här varje måndag?)

Det är roligt att se hur Aston växer och blir en stor bebis. Samtidigt är det för jävligt. Han är inte minibebisen som han var på BB längre, han blir större varje dag och snart ska han väl börja skolan. Vansinnigt. Nu är han iväg och hjälper sin pappa att tvätta bilen. Pappan tycker nämligen att folk som inte har rena bilar är så gott som dumma i huvudet och inte borde ha rösträtt, än mindre äga bil. Så det är vad de håller på med. Själv ska jag jobba. Jag har sanslöst många beställningar att ta itu med nu, så det är dags att sätta igång, så folk får sina julklappar i tid.

I går var jag förresten tillbaka och coachade mitt underbara lag, men tyvärr blev det förlust. En klar sådan. Ingen i laget var nära sin kapacitet och tillsammans med brist på rätt attityd så rinner bollarna snabbt iväg. Jag såg ut så här mest hela tiden. Men den matchen har vi redan släppt nu och så tar vi nya tag mot framtida utmaningar.

Hepp, plikten kallar!